1. |
||||
|
Instrumental
|
||||
2. |
Dansa Den Ondes Vals
03:57
|
|||
|
Ett virrvarr av skuggor ruvar om natten
Förutan sans vid dimklädda vatten
På mossvuxen sten en gråblek skepnad
Spelar ondskans vals i grym svepnad
I hundratals timmar, svängt har dansen
Beslöjad magi, ty du ser ej svansen
Utmattad, urmärglad bortom förnuftet
Alldeles glömt att hjärtat är brustet
Sorgekvädet avtog med kvällen
Då spelmannen plötsligt stod på hällen
Med blixten kom så åskans dunder
Marken rämnade sex fot under
CHORUS:
Kan du höra honom spela?
En förtrollad ton så mild
Då stråken gnider ondskans fela
Lurar dig in i dansen vild
Utan vett du travar
Frände med hålögd gast
I mullen endast tomma gravar
Knotor rullar och skrapar vasst
Väsen har rest sig från kyrkogården
Men spelmannen ännu valsar, den dåren
Sin själ han sålt till Djäfvulens lustar
Uttmattad, urmärglad du ännu pustar
Ej hjälper skvatt hur mycket du skriker
Ondskans lakejer aldrig sig viker
Ej hjälper då blod forsar ut ur halsen
Ty du kan blott svänga med i valsen
Crescendot nås under spöklika timman
Under ankomst av torvmossdimman
Blodet spills invid spelmanssvansen
Vandöda skelett hänger kvar i dansen
CHORUS:
Kan du höra honom spela?
En förtrollad ton så mild
Då stråken gnider ondskans fela
Lurar dig in i dansen vild
Utan vett du travar
Frände med hålögd gast
I mullen endast tomma gravar
Knotor rullar och skrapar vasst
I evighet han då alltid skall spela
Den ondes vals med sin ruttnande fela
Fördömda sånger i tidsverket eka
Där dödens skuggor ännu står bleka
CHORUS:
Kan du höra honom spela?
En förtrollad ton så mild
Då stråken gnider ondskans fela
Lurar dig in i dansen vild
Utan vett du travar
Frände med hålögd gast
I mullen endast tomma gravar
Knotor rullar och skrapar vasst
|
||||
3. |
Lindormen
03:29
|
|||
|
När natten blickar mot gryning
och månen bytes mot sol
En rungande hymn, över jordhålors ymn
Så tystnar den spelande Näckens fiol
Då fryser hela naturen
ty det ilar längs dess rygg
Ur det mörka hål, ett flammande bål
där lindormen, urgammal slumrat trygg
Dess sinne är präglat av ondska
och underjorden den styr
Ur lindormens nos, ett svavelklätt os
där brinnande, vredgat etter nu pyr
CHORUS:
Med ett skal bepansrat av hårda fjäll
som simpelt krossar svärdets klinga
Lindormen träder på stenprydd häll
lyfter sakteligen sina vingar
Beger sig ut över dimmornas dok
Uti morgon, disig, tung och gräll
Drar svansen efter sig likt ett ok
Som skrapar vasst likt en skalpell
Nu flyger den över dess himmel
som är bortglömd för all tid
Där skog och sjö, och vind och snö
i hundratals år har vilat timid
Ett förtrollat sagoväsen
som slumrat i dess hål
Men den rungande hymn, över jordhålors ymn
åter har väckt dess bävande vrål
Nu måste du galdra trollsång
du bidande, resliga skald
Ett kväde så blid, över dalgång och lid;
sålunda lindormen äro befalld
CHORUS:
Med ett skal bepansrat av hårda fjäll
som simpelt krossar svärdets klinga
Lindormen träder på stenprydd häll
lyfter sakteligen sina vingar
Beger sig ut över dimmornas dok
Uti morgon, disig, tung och gräll
Drar svansen efter sig likt ett ok
Som skrapar vasst likt en skalpell
Nu draken drömmer stilla
av skaldens galdersång
En sövande ton, ifrån bergets tron
och lindormen slumrar åter en gång
|
||||
4. |
Folksagan
03:11
|
|||
|
Det tisslar och tasslar bland stenar och granar
Vitterfolk under ladugårdens grus
Urgamla seder om trolltyg banar
En lockande stämma i vindens sus
Sjörået seglar på nordrikets vatten
Strömkarlen spelar på vitan strand
Själgastar prålar i mörkaste natten
Trollkonor, ledda av Den Ondes hand
CHORUS I:
Aftonrodnaden skimrar på himmeln
Varslar om nalkande ovädersstorm
Norrskenet brinner i midnattstimmen
Därunder tar mylingar mänsklig form
Iskalla regnet piskar i vinden
Mänsklig kropp kyls i ben och märg
Korpinnan stillsamt vakar i linden
Blickar upp emot trollkungens berg
Gråbleka bjäran av trollkärring liv skänkts
Tre droppar blod, ett dragväsen fötts
Draugvålnad i mörkan hav fallt och dränkts
Vid korsvägen har tre gastar mötts
CHORUS I:
Aftonrodnaden skimrar på himmeln
Varslar om nalkande ovädersstorm
Norrskenet brinner i midnattstimmen
Därunder tar mylingar mänsklig form
Ovädret bringar fram starkaste blåsten
Ett andetag likt ett omen om storm
Bara du ej vet vad dväljs under frosten
Vättefamiljens grymmaste form
Om natten hon rider dig, lömskaste maran
Förtrollar allt ifrån folk till fä
Folksagan danar grymvulna faran
Resar i stormen behöva ej lä
CHORUS II:
Lindormen runt sagoskatten sig ringlar
Från horgen höres galder och sejd
Aftonstjärnan i gryningen dignar
Älvalek över daggvuren nejd
|
||||
5. |
Legenden Om Bergaskatten
04:48
|
|||
|
Bergsklyftans ljus skimrar
- kastar silhuetter
Så bjärt det glimmar
uti kalla nätter
I fjällkammaren döljes skatten
- glömd av legender
Men uti mörka natten
ett grymt följe återvänder
CHORUS:
I urgamla sagor det skrivet står
Att ett åldrat följe hemåt går
Då guldharpor spelas uti dal
Fjät som löper mot bergasal
När bortglömda folket skatten fann
Återföddes legenden sann
Guldharpan ljuder
över lid och dalar
Trolska magin inbjuder
oknytt till dess salar
Den skarpaste törn och sten
- dunkelhetens fränder
Vakar kring skattens sken
likt blottade vargatänder
CHORUS:
I urgamla sagor det skrivet står
Att ett åldrat följe hemåt går
Då guldharpor spelas uti dal
Fjät som löper mot bergasal
När bortglömda folket skatten fann
Återföddes legenden sann
Nu höres vargens klagan
ekande i tomheten
Ett varsel om bergasagan
då svinner stillheten
Trollskattens rikedomar
- oknytt har vänt åter
I stormens skrivna domar
en vindpinad stämma gråter
"När månen står som högst på det segel i skyn
som trollskatten under bider
Magins själva flöde är då en blossande syn
från förfäders svunna tider"
CHORUS:
I urgamla sagor det skrivet står
Att ett åldrat följe hemåt går
Då guldharpor spelas uti dal
Fjät som löper mot bergasal
När bortglömda folket skatten fann
Återföddes legenden sann
|
||||
6. |
När Allt Tystnar
02:35
|
|||
|
Enslig stig går mot lundars fång
Upp till gläntan vid skogens bryn
Månen stiger nu ännu en gång
Dansar stillsamt upp mot skyn
Vinden avtar i kvällningens hand
Mojnar och lägger sig togligt ned
Mörkret sprids över trollbundet land
Ulven ylar på enslig hed
Månen splittras, nu syns blott halv
Ulvens jämmer det svinner bort
Ekot avtar i berggrundens valv
Natten tar över kvällningens lott
När allt tystnar blir landet som nytt
Dimman sveps över gran och bok
Lägger sitt täcke på djur och knytt
Omslutes uti töckendok
|
||||
If you like Skald, you may also like:
supported by 6 fans who also own “I En Svunnen Tid”
i like this version better than the original. The middle part has that aggression that makes the excellent balance with the beginning and ending of the song.
go to album
supported by 4 fans who also own “I En Svunnen Tid”
Apres avoir entendu cette magnifique mélodie, elle m'est restée dans la tete, plutard, je me suis surprise a la chantonner.
go to album
For The Good of The Realm
by Weald & Woe
Bridging Nordic black metal with traditional Celtic folk, the Idaho crushers forge heavy music with a heroic medieval spirit.
go to album
Devil's Blood in Her Tongue
by Lepra
featured on Bandcamp Radio Sep 1, 2023
go to album
Eternal Land Of Wrath And Mourn
by Wooden Shadow
A crushingly massive debut with melancholic and folk elements from the Finnish one-man melodic death metal band.
go to album
supported by 4 fans who also own “I En Svunnen Tid”
This might be my favourite of Heilung. They've improved a bit on their later releases but their debut is still much meaner, and darker. Maria's amazing voice obviously steals the show but I also quite like Kai's too, especially on the live performance. In fact I'd say get LIFA over this IMO. The spoken word bits are really cool to hear proto-germanic in use but for relistening purposes they are going to be a bit obtrusive. Nevertheless the proper music here is on continual repeat for me.
go to album
